URIN
Provtagning
Urinvägar
Vid urinprovtagning för bakteriologisk undersökning är det angeläget att kontamination från yttre genitalia undviks.
För spontankastade urinprover tvättas yttre genitalia helst med sprit före provtagning.
Prover tas sedan som s.k mittstråleprov. Den första urinen som kommer antas ”spola ur” distala uretra och speglar därför inte förhållandet i blåsan.
Prov kan också tas med kateter. Tvätt av yttre genitalia enligt ovan. Här finns risk för att man för in bakterier från proximala delar av uretra till mer distala delar av urinvägarna eller med cystocentes då urin aspireras med kanyl genom bukväggen efter noggrann desinfektion av punktionsplatsen.
Cystocentesprover är de enda urinprover som kan förutsättas vara helt fria från kontamination.
Eventuella kontaminanter i provet kan, om provet inte odlas ut direkt, snabbt växa till. Om det är möjligt skall proverna förvaras och transporteras kylda till laboratoriet. Helurin i rör ger en angivelse av antal bakterier / ml. Svabbprover ger ett utlåtande med mängdangivelse som sparsamt, rikligt
Uricult kan användas som en screeningmetod för att påvisa UVI orsakad av vanliga bakterier t. ex. E. coli. En förutsättning för att använda denna metod är att personalen är väl utbildad och att ett acceptabelt kvalitetssäkringsprogram följs. Uricult kan naturligtvis sändas till lab för konfirmering och renodling för resistens-bestämning
Bedömning
av provresultat
Urinvägsinfektioner
orsakas av en bakterieart. Om två eller flera bakteriearter växer
ut bör man misstänka att provet kontaminerats. En sådan
kontamination behöver inte vara detsamma som en blandflora = dåligt
taget prov. Vid exempelvis samtidig vaginit kan stora mängder av
en bakterieart komma med i urinprovet.
Signifikant
bakteriuri definieras som bakterieväxt i urinvägarna proximalt
om uretra.
Bakterimängd
> 100 000 CFU/ml = signifikant bakteriuri.
Bakteriemängd
10 000-100 000 CFU/ml = trolig bakteriuri, men kontaminationsrisken bör
beaktas.
Vid cystocentesprover
skall all växt beaktas.
Allmänt
Urinvägsinfektioner
(UVI) är hos våra husdjur vanligast förekommande hos hundar.
Katter uppvisar relativt sällan symtom på klinisk cystit. I
begreppet UVI ryms både cystit och nefrit.
Proximala
delen av uretra, urinblåsan, uretärerna och njurarna är
normalt fria från bakterier dvs här finns ingen normalflora.
Distala uretra och yttre genitalia däremot koloniserad av en normalflora
(resident flora). Hos hundar förekommer E. coli, Pasteurella spp, - och -hämolyserande
streptokocker, stafylokocker, koryneforma stavar (grampositiva pleiomorfa
stavar som vanligen är apatogena kommensaler) och mykoplasmer.
Urin är
i allmänhet ett utomordentligt substrat för bakterier. Små
bakteriemängder t. ex. kontamination från uretra kan tillväxa
i rumstemperatur och inom loppet av några timmar helt förrycka
värdet av en urinodling. Provet måste därför omedelbart
kylas till kylskåps- temperatur ( +4° C) och transporteras kallt
till labbet för att odlingsresultaten skall ha klinisk relevans.
Bakteriologi
Vanliga bakteriearter
som isoleras i samband med UVI är:
| HUND: |
  |
| Escherichia
coli |
| Proteus
mirabilis |
| Klebsiella
pneumoniae |
| Andra
koliforma bakterier: |
| Mycoplasma
spp |
| Staphylococcus
intermedius |
-Hämolyserande
streptokocker |
| Enterokocker |
|
|
| KATT: |
 |
| E.
coli |
| Proteus
spp |
| Stafylokocker |
| |
| NÖT: |
 |
| Corynebacterium
renale |
| Corynebacterium
pilosum |
| Corynebacterium
cystitidis |
| Arcanobacterium
pyogenes |
| OBS! Dessa bakterier är långsamväxande och kräver
i allmänhet 48 timmar för att växa ut på vanliga
substrat. |
| |
|
| SVIN: |
 |
| E.
coli |
| Eubacterium
suis (strikt anaerob) |
| Stafylokocker |
| |
PATOGENES:
Infektionsvägen
vid UVI är vanligen ascenderande. Aktuella bakterier har väl
utvecklade adhesiner som gör att bakterierna kan fästa
till epitelceller i urinvägarna och där motstå urinflödet.
Bakterierna kommer i första hand från genitalia eller
tarm.
Hämatogen
spridning är ovanlig men förekommer i samband med septikemier.
Ett klassiskt exempel på detta är embolisk härdnefrit
vid infektion hos föl orsakad av Actinobacillus equuli. |

|
Diagnostik
Prov
för bakteriologisk undersökning kan tas på tre sätt:
spontankastade prover, prov tagna med kateter och cystocentes.Cystocentesprover
är de enda prover som, om de tas rätt, kan förutsättas
vara helt fria från kontamination.
I provsvaret
anges alltid, förutom isolerad bakterieart, också antal CFU
(Colony Forming Units)/ml.
Dipslideodling
med Uricult
Uricult kan
användas som en screeningmetod för att påvisa UVI orsakad
av vanliga bakterier t. ex. E. coli.
En förutsättning
för att använda denna metod är att personalen är väl
utbildad och att ett acceptabelt kvalitetssäkringsprogram följs.
Uricultslider kan naturligtvis sändas till lab för konfirmering.

Till
översikt provtagningsanvisningar
Senast uppdaterad 2007-06-28
|