Nr 7/okt-99

* Utan tillförlitlig test på platsen "singlar man slant", dvs. chansar på alternativ behandling. Åtgärden blir "dubbelbehandling" som medför onödig användning av antibiotika.

RÄTT DIAGNOS VID AKUTA KLINISKA MASTITER VID ANVÄNDNING AV LIMAST®-testet.

En fältstudie utförd vid tre veterinärstationer i samarbete med SVA, Mybac-Vettech lab och Boehringer Ingelheim VetMedica.

SAMMANFATTNING/SUMMARY

Inledning

Målet med den nu genomförda fältstudien i Sverige var att jämföra resultatet vid användandet av LIMAST®-testen med veterinärens bedömning av mastitframkallande agens vid klinisk undersökning och en slutlig laboratorieanalys utförd vid SVA.

Användning av ett modifierat limulus-test på mjölk från kor med mastit beskrevs första gången av P. Jonsson och medarbetare 1985. Efter ett omfattande utvecklingsarbete genomfördes fältstudier i Norge (789 kor) samt i Danmark och Sverige (51 kor) år 1994.

I en utvidgad fältstudie som genomfördes under 1998 vid tre veterinärstationer (Borensberg, Hallsberg och Örebro) gjordes LIMAST®- test på 157 mjölkprover från akuta, kliniska mastiter. Innan LIMAST®-testet utfördes noterade veterinären vilken bakterieart (Genusnivå) som hon/han förmodade hade utlöst mastiten. Detta grundades på anamnes och kliniska symtom.

Sammanställning av resultaten redovisas i nedanstående tabeller.

 

RESULTAT AV UTPROVNING AV LIMAST®-TESTET

Tabell 1. Av veterinären förmodad infektion (före LIMAST®) i relation till påvisad infektion (odling av mjölkprov vid SVA).

Påvisad infektion vid odling från mjölkrör.

Förmodad infekt.

 Antal

 

NEG+BLANDFLORA

 

STAF

 

STREP

 

KOLIF

 

ANNAN

 

STAF

40

7

13

12

2

6

STREP

39

6

13

19

1

0

KOLIF

63

8

11

9

34

1

ANNAN
11
0
2
1
0
8
             

 

153a

21

39

41

37

15

a Etthundrafemtiosju prover inkom till SVA. Av dessa har fyra inte tagits med i denna tabell då det antingen saknades mjölkrör eller odlingsplatta.

Den praktiserande veterinären har ställt rätt "klinisk" diagnos i 48 %. Av tabellen framgår att det skett en kraftig "överdiagnostisering" av koliformer. Man har "gissat" på koliforma bakterier som orsak vid 63 tillfällen, när det i själva verket endast var 34 fall. Detta har sannolikt medfört onödig användning av Enrofloxacin eller Trimetoprim-sulfa i nästan hälften av dessa 63 mastiter.

Tabell 2. Överensstämmelse mellan LIMAST® -test utförd vid tre veterinärstationer och bakteriologisk undersökning vid SVA.

 
Antal
Antal
 Förekomst
Bakteriologisk diagnosa
LIMAST®-positiva
LIMAST®-negativa
%
Gram-neg      
Escherichia coli och andra Gram-neg. bakterier
34
8
27
Gram-pos      
Stafylokocker
4
36
25
Streptokocker
4
37
26
Arcanobacterium pyogenesb
7
8
10
Bacillus spp
0
1
<1
Blandflora
0
8
5
Ingen växt
0
10
6
Summa
49
108
100

a Bakteriologisk undersökning utförd vid avd. för mastit, SVA, Uppsala.

b Samtliga prover har odlats aerobt. Anaerobodling har ej utförts. Det är allmänt känt att mastiter där A. pyogenes isoleras är blandinfektioner, inte sällan tillsammans med Gram-negativa anaeroba stavbakterier som Fusobakterier m.fl. Det är sannolikt så att de 7 fall som är positiva är sådana blandinfektioner med Gram-negativa bakterier medan de 8 som är Limast-negativa inte innehåller denna typ av bakterier. Av den anledningen att man inte vet vilket eftersom proven odlats anaerobt, har samtliga fall där A. pyogenes isolerats, excluderats vid de statistiska beräkningarna nedan (Tabell 2).

Av Tabell 2 framgår att Gram-negativa bakterier isolerades i 27%. Av dessa utgjordes huvuddelen av E. coli (36 isolat) medan två var Klebsiella spp, en Pseudomonas aeruginosa och en Enterobacter cloacae. Stafylokocker och streptokocker isolerades i 25 respektive 26% medan andelen A. pyogenes var oväntat hög (10%).

Tabell 3. Överensstämmelse mellan LIMAST® utförd ute vid kon jämförd med bakteriologisk undersökning vid SVA (samtliga A. pyogenes-mastiter borttagna).

BAKT.ODLING, SVA

    Gram-neg. Ej Gram-neg
LIMAST® Pos(Gram-neg.) 34 8a
  Neg(ej Gram-neg.) 8b 92
    42 100
Proc. "rätt diagnos" med  
LIMAST®:
 89%
Procent "falskt pos" :
 6%
Procent "falskt neg" :
 6%
   
a "Falskt" positiva:
 2 S. aureus i renkultur.
  2 S. aureus i blandflora.
  1 Str. dysgalactiae i renkultur.
  1 Str. dysgalactiae i blandflora.
  2 Str. uberis i renkultur.
   
b "Falskt" negativa:
 5 sparsam växt av E. coli i renkultur.
  1 sparsam växt av klebsiella spp. i renkultur.
  1 måttlig växt av klebsiella spp. i renkultur
  1 sparsam växt av Enterobacter cloacae.
KONKLUSION

Denna studie visar att LIMAST®-testet är ett tillförlitligt instrument vid akuta mastiter hos mjölkkor. Rätt diagnos med LIMAST®-testet ställdes i 89 % av fallen vilket kan jämföras med andelen rätt "klinisk" diagnos som var 48 %. "Rätt diagnos" med hjälp av odling på SELMA eller blodagarplatta var 92%, dvs. obetydligt bättre än LIMAST®-testet och en dag senare. Odling på SELMA eller på blodagarplatta ger naturligtvis mer information, men med tanke på de stora kostnader en mastit orsakar är kostnaden för en kombination av LIMAST® och SELMA (blodagar) inte stora och rekommenderas.

Med hjälp av LIMAST®-testet kan resultatet Gramnegativ eller inte Gramnegativ, som är den avgörande frågan för den initiala terapin, till skillnad från odling, erhållas direkt vid kon.

Ovannämda resultat är under publicering.

 

Per Jonsson

Leg vet, VMD